söndag 3 september 2017

Bye bye money

Imorse efter en lång sovmorgon hoppade vi in i bilen och styrde kosan mot tammerfors, vi hade på agendan att köpa några saker vi behöver för vår renovering samt beställa ett duschskåp. På samma resa bestämde vi oss också för att köpa en barnvagn, vi är så nöjda med den!


Tänä aamuna pitkän yöunen jälkeen hypättiin autoon ja lähettiin tamperetta päin, meillä oli agendalla ostaa vähän remonttiin tarvittavia tavaroita sekä tilata suihkukaappi. Samalla matkalla päätettiin ostaa lastenvaunut, ollaan niin tyytyväisiä siihen!


fredag 1 september 2017

Kick me one more time!

Igår kväll kände jag för första gången att bebisen i magen kittlade mig lite, jag låg i sängen riktigt stilla länge och väntade på att bli kittlad igen men bebisen kände inte för att göra som jag ville. Jag kan knappt vänta på att dagligen få känna av den lilla parasiten!

För övrigt går graviditeten riktigt bra för tillfället men jag har så cravings för snus! Varje gång jag vill ha snus kastar jag in ett tuggummi, ni kan vara säkra på att mina käkar är sjuka på kvällarna. I början hade jag inga problem med att vara snusfri men nu när illamåendet lagt sig så har det blivit förvånansvärt svårt men tuggummi är gott det också.





Eilen illalla tunsi ensimmäisen kerran kun vauva mahassa kutitti minua vähän, makasin kauan aikaa sängyssä ja odotin että vauva kutittaisi uudestaan mutta vauva ei halunnut tehdä niinkuin minä halusin. En malta odottaa sitä että saan päivittäin tuntea pienestä loisesta!

Muuten raskaus menee oikein hyvin tällä hetkellä mutta minulla on kauhea himo saada nuuskaa! Joka kerta kun haluaisin nuuskan niin heitän purukumin naamaan, voitte olla varmoja siitä että leukani on iltaisin kipeä. Alussa minulla ei ollut yhtään vaikeaa olla nuuskaton mutta nyt kun aamupahoinvointi on hellinyt niin on yllättävän vaikeaa mutta purukumikin on hyvää.



onsdag 30 augusti 2017

One more time..

Nu startar jag igång bloggen ennu en gång med några förändringar. Jag kommer fortfarande skriva det jag orkar och vill så får vi se hur detta går denna gång!
Testade på mina paintskills med headern men som ni ser har jag inga skills alls men den får duga.
Inlägg kommer då jag orkar skriva dem, om jag orkar. Välkommen med!

Nyt käynnistän blogini uudestaan vielä kerran muutamalla muutoksella. Tulen kirjoittamaan sen mitä jaksan ja haluan, katsotaan miten tämä onnistuu tällä kertaa!
Kokeilin paint kykyjäni otsikkokuvan kanssa mutta niinkuin näkyy niitä kykyjä ei ole mutta saa kelvata.
Kirjotuksia tulee kun jaksan niitä kirjoittaa, jos jaksan. Tervetuloa mukaan!


onsdag 25 maj 2016

Bygga hus av bajs

Jag har kommit till en punkt i mitt liv där jag funderar vad fan jag håller på med? I ärlighetens tecken är jag rädd, jag är rädd att förlora allt men jag väljer att fortsätta gå på vägen jag valt för vänder jag om nu kommer jag aldrig få veta vad som döljer sig i slutet på vägen.

Min nyfikenhet och mitt hjärta vinner över min hjärna denna gång. Ibland tror jag att man ska sluta tänka och följa hjärtat istället för är hjärtat lyckligt följer hjärnan efter.

Jag vet inte alls hur lång vägen är, om det finns guld i änden eller en hop med bajs men om man riktigt tänker efter har faktiskt folk byggt hus av bajs. Hur resan än slutar är jag iallafall en visare kvinna som kan säga "jag försökte iallafall". Jag tänker inte slösa mitt liv på att stå still utan att försöka uppnå min dröm. Drömmen om ett lyckligt liv.

Samhället har byggt en bild av hur ett perfekt liv ser ut men ingen annan än du själv kan säga vad som får dig att vara lycklig. Alla måste bygga sitt eget liv på sitt eget vis och det är precis det jag gör även om det är galet och inte följer någon logik alls men det är mitt sätt och bara mitt sätt kan bygga mig ett liv jag vill ha.

Mitt problem är att mitt sätt är så komplicerat att jag inte förstår det själv men jag litar på att mitt hjärta och min magkänsla leder mig in på rätt väg. Om det inte lyckas kan jag iallafall bygga ett hus av bajs och dö som en vis kvinna.

söndag 22 november 2015

Dödlig sjukdom som man inte ska skämmas över

Depression: ett ord som har väldigt många delade åsikter. Det finns de som skäms över denna sjukdom, det finns de som inte anser att det är en sjukdom alls, de finns de som är öppna om sin depression.

Jag hör till den sista kategorin. Jag pratar öppet om min depression och jag fick en kommentar här om dagen att det är modigt av mig men vet ni vad? Vad är det för skillnad på att säga jag lider av sjukdomen depression än att det är att säga jag lider av sjukdomen cancer? Båda är sjukdomar, båda ändrar på en människas liv. Depression är en sjukdom precis som alla andra, jag vet att jag har sagt det förut men jag säger det igen.

Att ha depression vänder ut och in på livet, det är tungt att gå igenom och det är därför jag tycker det är så viktigt att prata om det. Det går inte att prata om det för mycket. Vi lever år 2015 så depression får inte vara något att skämmas över längre!
Ingen ska behöva gå genom en sjukdom ensam. 

Man ska inte behöva skämmas över att man inte orkar gå till skolan eller ta sig till jobbet, man ska inte behöva känna sig värdelös för något man inte har någon makt över. Att ha depression är inget man väljer, man kan inte bara bita ihop och gå vidare. Depressionen innebär inte heller att man bara är ledsen den kan påverka kroppen också. 

Jag tycker att det är väldigt viktigt att berätta åt iallafall en person hur man mår. Det kan vara en familjemedlem, en kompis, din chef eller någon främmande människa på internet. Det är viktigt att veta att det finns hjälp och att ha någon som vet om hur man mår. Desto mer man pratar om sin sjukdom desto lättare blir det att hantera sin situation. 

Skäms inte för din sjukdom, du har inte valt den. Du har inte bestämt att du ska må dåligt det är bara din vardag. Det finns väldigt många människor på denna planet och jag vågar lova dig att det iallafall finns en person som du kan öppna dig åt som du kan känna dig säker med. Du behöver inte vara stark ensam hela tiden! Du är inte svag för att du öppnar din mun och berättar hur du har det. 

Skulle jag inte ha berättat åt min familj att jag är sjuk skulle jag inte ha orkat. Skulle jag inte ha berättat åt mina lärare hade jag aldrigt fått min examen. Skulle jag inte ha fått läkarhjälp skulle jag vara död.

Det är viktigt att prata om denna sjukdom! Den är lömsk och osynlig och det enda sättet att få den synlig är att prata om den, prata om hur den känns och vad den gör.

Mina kära bloggläsare kom ihåg detta: depression är en allvarlig sjukdom men den går att ta sig genom. Kom ihåg att prata om den!

Har du depression? Skäms inte, du har inte valt detta. Du kan ingenting åt att du är trött och ledsen. Kämpa på, du vet aldrig vad som händer imorgon! Ta en djupt andetag och ta en dag i taget.

torsdag 29 oktober 2015

Tandvärk hej hallå!

Här ligger jag nudå återigen helt sömnlös men inte på grund av ångest denna gång. Jag har nämligen en tandvärk från helvetet som förbjuder mig att somna.

Nåväl vad gör väl det om jag ligger vaken någon timme till (som vanligt). Iallafall mina readers (hej mamma, typ min enda trogna läsare) idag träffade jag Ellinor vid Neste och vi satte oss ner och pratade i flera timmar. Så himla trevligt att få prata av sig och träffa vänner man inte sett på ett tag! Jag hade det riktigt trevligt. Förövrigt har jag inte gjort något vettigt alls idag men det gör inget för humöret är på topp iallafall!

Nu får jag väl slänga in en snus i käften och starta min gamla trogna playstation 2 och spela Need for Speed resten av natten så kanske jag glömmer min tandvärk. Sist och slutligen får ni en bild som beskriver mig men som inte har någonting med inlägget att göra:


onsdag 28 oktober 2015

Att vara ärlig

Jag har mått bättre den senaste tiden vilket gör det svårt för mig att erkänna att jag fortfarande mår väldigt dåligt vissa dagar. Idag har varit en sådan dag.

Jag vaknade tidigt men mådde psykiskt så dåligt så jag tvingade mig själv till sömns. Jag vaknade mitt på dagen och kände hur värdelöst mitt liv är just nu. Jag känner ingen vits i att söka jobb då jag endå ska flytta snart och i och med det vill jag bara flytta snabbare vilket gav mig en otrolig ångest idag för min ork för att packa ihop mina saker är som bortblåst.

Jag har dagdrömt hela kvällen om hur skönt det ska bli att flytta till en ny ort. Skaffa jobb, hitta nya vänner. Inreda mitt egna hem. Ge katterna en större lägenhet med möjligheter för dem att kunna leka bättre.
Jag ser så många nya möjligheter när jag slipper härifrån men samtidigt sitter jag här och ser på mina saker och undrar hur jag ska få orken att gå igenom allt jag äger och bestämma vad jag vill ta med mig och vad jag vill slänga bort?

Jag försöker iallafall tänka på vad framtiden har att ge mig och det ger mig lite styrka. Jag får väl bara hoppas på en bättre dag imorgon.